Såå.. vad hände i helgen? Ingen som vet.
Fartfylld helg med alltför många minnesluckor. Det är så livet är, eller hur? Kommer ihåg nästan allt men sen svartnar det. Det är ju som vanligt. Minnena kommer tillbaka sen.
Söndag idag igen, känns som att det alltid är söndag? Varför?
Jo för att söndagar det är då man inser att man lever. Typ.
Söndag idag igen, känns som att det alltid är söndag? Varför?
Jo för att söndagar det är då man inser att man lever. Typ.
Luften är kall och klar.
Det är för mörkt, så mörkt.
Tusen miljoner, miljarder.
Tusen miljoner, miljarder.
Veronica maggio, när blev hon så bra?
Sitter och lyssnar på svensk musik och det undgår då inte att lyssna på Veronica.
seriöst, hon är en kvinnlig version av håkan, gåshus - alla texter är sanna - man känner igen sig - man har varit där någon gång - man är där nu etc.
seriöst, hon är en kvinnlig version av håkan, gåshus - alla texter är sanna - man känner igen sig - man har varit där någon gång - man är där nu etc.
Seriöst, hon är grym.
Lika trasig som mig själv
Letar mig ut, blinkande ljus. Andas andas, allting snurrar runt.
Idag är jag som en tickande bomb redo att explodera när som helst. Har exploderat, kändes bra, men vill explodera igen. Jag vill skrika, skrika så högt att människor blir döva.
Vet ni vad jag hatar? Jag hatar människor. Inte alla, men fan dom flesta alltså!
Så mycket hat jag har inom mig är sjukt.
Vet ni vad jag hatar? Jag hatar människor. Inte alla, men fan dom flesta alltså!
Så mycket hat jag har inom mig är sjukt.
Fortfarande inte somnat än..
Helt galet, har inte kunnat somna än. Och jag börjar jobba klockan 9. Det är min enda dag med sovmorgon och min kropp ställer in sig på att vara vaken? Fy. 
Den här tjejen får mig att minnas vem jag är.
Utan dig vid min sida, så hade jag glömt bort för längesen vem jag är.
Adele - hello
[Verse 1]
Hello, it's me
I was wondering if after all these years
You'd like to meet, to go over everything
They say that time's supposed to heal ya
But I ain't done much healing
Hello, can you hear me?
I'm in California dreaming about who we used to be
When we were younger and free
I've forgotten how it felt before the world fell at our feet
There's such a difference between us
And a million miles
[Chorus]
Hello from the other side
I must've called a thousand times
To tell you I'm sorry, for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry, for breaking your heart
But it don't matter, it clearly doesn't tear you apart anymore
[Verse 2]
Hello, how are you?
It's so typical of me to talk about myself, I'm sorry
I hope that you're well
Did you ever make it out of that town
Where nothing ever happened?
It's no secret
That the both of us are running out of time
[Chorus]
So hello from the other side
I must've called a thousand times
To tell you I'm sorry, for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry, for breaking your heart
But it don't matter, it clearly doesn't tear you apart anymore
[Bridge]
Ooooohh, anymore
Ooooohh, anymore
Ooooohh, anymore
Anymore
[Chorus]
Hello from the other side
I must've called a thousand times
To tell you I'm sorry, for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry, for breaking your heart
But it don't matter, it clearly doesn't tear you apart anymore
Hello from the other side
I must've called a thousand times
To tell you I'm sorry, for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry, for breaking your heart
But it don't matter, it clearly doesn't tear you apart anymore
Hello, it's me
I was wondering if after all these years
You'd like to meet, to go over everything
They say that time's supposed to heal ya
But I ain't done much healing
Hello, can you hear me?
I'm in California dreaming about who we used to be
When we were younger and free
I've forgotten how it felt before the world fell at our feet
There's such a difference between us
And a million miles
[Chorus]
Hello from the other side
I must've called a thousand times
To tell you I'm sorry, for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry, for breaking your heart
But it don't matter, it clearly doesn't tear you apart anymore
[Verse 2]
Hello, how are you?
It's so typical of me to talk about myself, I'm sorry
I hope that you're well
Did you ever make it out of that town
Where nothing ever happened?
It's no secret
That the both of us are running out of time
[Chorus]
So hello from the other side
I must've called a thousand times
To tell you I'm sorry, for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry, for breaking your heart
But it don't matter, it clearly doesn't tear you apart anymore
[Bridge]
Ooooohh, anymore
Ooooohh, anymore
Ooooohh, anymore
Anymore
[Chorus]
Hello from the other side
I must've called a thousand times
To tell you I'm sorry, for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry, for breaking your heart
But it don't matter, it clearly doesn't tear you apart anymore
Hello from the other side
I must've called a thousand times
To tell you I'm sorry, for everything that I've done
But when I call you never seem to be home
Hello from the outside
At least I can say that I've tried
To tell you I'm sorry, for breaking your heart
But it don't matter, it clearly doesn't tear you apart anymore
Helgen är över, ännu en gång.
Så då var ännu en helg avklarad. Imorgon är det måndag igen, wihoo. En veckas arbete sen är det fredag igen, det är bara att se det ifrån den ljusa sidan.
Idag är det söndag, eller ja det är söndag i tio minuter till. Den här dagen har jag spenderat till att titta på walking dead, laga mat och fixa tvätten. Riktig hemmafru. Men jag har bestämt mig för att söndagar är en sådan dag som jag bara ska vara hemma på, vilket jag har varit.
Är inte trött än, för jag somnade efter middagen. Riktig värdelöst haha..
Idag är det söndag, eller ja det är söndag i tio minuter till. Den här dagen har jag spenderat till att titta på walking dead, laga mat och fixa tvätten. Riktig hemmafru. Men jag har bestämt mig för att söndagar är en sådan dag som jag bara ska vara hemma på, vilket jag har varit.
Är inte trött än, för jag somnade efter middagen. Riktig värdelöst haha..
Utslängd som vanligt
Nu är han utslängd igen, som vanligt.
Tillbaka på ruta 1. Nu pratar han om att han ska fixa lägenhet, så att han och jag kan flytta och skita i dom andra. Varför är det alltid jag som ska hamna i kläm? Varför ska dom alltid prata via mig? Tröttsamt... 
Ge inte någon som har ångest, mer ångest.
Som rubriken lyder, så: "ge inte någon som har ångest, mer ångest".
Ja, alltså jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. Men idag är en sån dag då jag inte har råd att dricka, och jag ville verkligen dricka. Jag drack en vinflaska, sen var det slut liksom. Jag hade inte råd att gå ut även fast en vän till mig skulle gå ut. Jag stannade och var med Sabina, okej nu hade hon kommit hem från Australien. Men ändå, ni som inte känner mig ska veta hur extremt rastlös jag är på fredagar. Fredagar är en helig dag för mig, det är en dag då jag vill gå ut och supa skallen i små bitar och glömma veckan som varit, det är en sån dag då det är okej att somna och prata med vem som helst. Men nix, idag var jag med gamla vänner som jag inte har varit med på länge. Det var skönt i sig, men det känns som att jag har tagit det lugnt hela veckan, och jag behöver göra något. NU. Jag är rastlös, extremt.
Sen träffade jag två vänner som jag var lite sur på, och jag kände att det blev väldigt pinsamt och stel stämning när vi träffades. Vi visste liksom inte hur vi skulle göra, och jag råkade väl säga lite högt "nej men jag är sur på de, jag vill inte hälsa". Jag ber om ursäkt, men det var ni som gjorde mig pissed off förra helgen, som lämnade mig på en fest ute södertälje. Jag kunde fan inte bry mig mindre. Jag hoppas de är sura på mig så jag slipper prata med dem på ett tag. FÖR att jag är TRÖTT på människor inte håller vad dem LOVAR till mig. Jag har fått nog av såna människor i mitt liv just nu.
Varför är jag så himla bitter?
Varför känns det som att det är en enda röra i mitt huvud? Och varför kan jag inte lätta på mig för någon. Jag känner mig trött och arg hela tiden. Jag vill bara skrika. Men det kommer inte ut något. Jag vill bara vara, men det går inte heller.
Jag vill åka till moster, och ha ett riktigt jävla deeptalk och få svar på frågor. Jag vill ha en stöttepelare som har svar på allt. Jag saknar henne. Jag saknar min lilla extra mamma.
Känns dock som att jag saknar väldigt mycket saker och personer nowadays.. Fy. Sluta Emelie, det räcker nu.
Godnatt.
Ja, alltså jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. Men idag är en sån dag då jag inte har råd att dricka, och jag ville verkligen dricka. Jag drack en vinflaska, sen var det slut liksom. Jag hade inte råd att gå ut även fast en vän till mig skulle gå ut. Jag stannade och var med Sabina, okej nu hade hon kommit hem från Australien. Men ändå, ni som inte känner mig ska veta hur extremt rastlös jag är på fredagar. Fredagar är en helig dag för mig, det är en dag då jag vill gå ut och supa skallen i små bitar och glömma veckan som varit, det är en sån dag då det är okej att somna och prata med vem som helst. Men nix, idag var jag med gamla vänner som jag inte har varit med på länge. Det var skönt i sig, men det känns som att jag har tagit det lugnt hela veckan, och jag behöver göra något. NU. Jag är rastlös, extremt.
Sen träffade jag två vänner som jag var lite sur på, och jag kände att det blev väldigt pinsamt och stel stämning när vi träffades. Vi visste liksom inte hur vi skulle göra, och jag råkade väl säga lite högt "nej men jag är sur på de, jag vill inte hälsa". Jag ber om ursäkt, men det var ni som gjorde mig pissed off förra helgen, som lämnade mig på en fest ute södertälje. Jag kunde fan inte bry mig mindre. Jag hoppas de är sura på mig så jag slipper prata med dem på ett tag. FÖR att jag är TRÖTT på människor inte håller vad dem LOVAR till mig. Jag har fått nog av såna människor i mitt liv just nu.
Varför är jag så himla bitter?
Varför känns det som att det är en enda röra i mitt huvud? Och varför kan jag inte lätta på mig för någon. Jag känner mig trött och arg hela tiden. Jag vill bara skrika. Men det kommer inte ut något. Jag vill bara vara, men det går inte heller.
Jag vill åka till moster, och ha ett riktigt jävla deeptalk och få svar på frågor. Jag vill ha en stöttepelare som har svar på allt. Jag saknar henne. Jag saknar min lilla extra mamma.
Känns dock som att jag saknar väldigt mycket saker och personer nowadays.. Fy. Sluta Emelie, det räcker nu.
Godnatt.
Sleepover.
Yes, du läste det rätt.
Sleepover, hos Sara.
Hennes pojkvän har åkt på affärsresa, så vi invaderar deras lägenhet och svullar oss en massa med walking dead och pepsi. Seriöst,
I'm in heaven. 
Lilla Sara. Gamla goda minnen.
Sitter och tittar igenom min dayviews.
Herregud, så gamla minnen.
Älskar det.
Älskade den tiden.
När allt var så himla kul och nytt.
Man öppnade ögonen för så mycket.
Herregud, så gamla minnen.
Älskar det.
Älskade den tiden.
När allt var så himla kul och nytt.
Man öppnade ögonen för så mycket.
Känner att det är dags att skapa nya minnen.
Med nya människor.
Med nya människor.
Måndagen är snart över. Vem är inte lycklig?
Ja då var en måndag till avklarad.
Snart är det tisdag, och då är det långdag på jobbet som gäller.
Jobba 7.30-18.00, hela tio timmar på jobbet. Vem är inte lycklig över det? Hah.
Nej men jag och Sara har diskuterat en hel del på sistone om hur situationen på jobbet är.
Och nej jag tänker inte sätta mig ner och skriva ner hur allt är. För det är för mycket.
Men man kan säga så här att alla är stressade, pressade och jobbar med ett sisådär humör.
Snart är det tisdag, och då är det långdag på jobbet som gäller.
Jobba 7.30-18.00, hela tio timmar på jobbet. Vem är inte lycklig över det? Hah.
Nej men jag och Sara har diskuterat en hel del på sistone om hur situationen på jobbet är.
Och nej jag tänker inte sätta mig ner och skriva ner hur allt är. För det är för mycket.
Men man kan säga så här att alla är stressade, pressade och jobbar med ett sisådär humör.
Tiden räcker liksom inte till. Vi hinner inte prata och börja komma in som i "grupp".
Och det är nog det som gör att allt blir mer krävande och ansträngande.
Vi har inte kommit på hur alla är som personer. Och det tar nog ett tag till innan alla börjar "trivas". Det tog ett bra tag förra året när jag började, som tur var klickade jag och sara på direkten. Så vi har ju in princip haft någon vid sidan hela tiden. Så det är skönt att hon och jag fortfarande kommer överens och så.
Och det är nog det som gör att allt blir mer krävande och ansträngande.
Vi har inte kommit på hur alla är som personer. Och det tar nog ett tag till innan alla börjar "trivas". Det tog ett bra tag förra året när jag började, som tur var klickade jag och sara på direkten. Så vi har ju in princip haft någon vid sidan hela tiden. Så det är skönt att hon och jag fortfarande kommer överens och så.
Men ibland önska man ju självklart att HELA gruppen kunde fungera.
Må tiden lösa det, för annars vet jag inte vad jag ska göra.
Må tiden lösa det, för annars vet jag inte vad jag ska göra.
Young and free
Är det bara jag eller lever vi inte tillräckligt? Känns som att tiden har stannat och alla bara lever efter rutiner.
Tänk dig att resa, resa och inte bry dig om något. Det enda du måste bry dig om är ryggsäcken och biljetten hem. Tänk dig vilken frihet!
Alltså vem skulle inte vela göra något sånt? Varför gör inte jag någon sånt... Jo för att jag inte kan spara pengar, jag kan inte planera och jag lever för dagen. Jag måste lära mig att börja spara. Bli ekonomisk. Inte slösa pengar på onödiga ting. Fast det är ju så himla svårt! 
Multiplicera antalet känslor och subtrahera ner dom.
Söndag igen.
Vad har jag gjort i helgen?
Jag hade en minnesfest för Kira och Therese skull. Den var lyckad, mysig och stämningen var bra liksom. Alla dök upp och visade sitt stöd för min syster. Det betydde nog mycket för henne.
Saknaden finns fortfarande där, smärtan ligger fortfarande kvar. Minnen dyker upp hela tiden. Känns som att allt för mycket saker påminner om henne.
Men det är okej att vara ledsen. Det är okej.
Imorgon är det måndag igen. Vill inte.
Känns bara jobbigt.
Skulle jag få välja själv skulle jag vilja ligga i sängen en evighet. Få sova.
Men så går det inte till, verkligheten kallar på mig. Dags att komma tillbaka. 
